Gästblogg
10/3 2025

”Bäckahästen”,
av Gudrun Käll 


For an English translation, scroll down.



Stavabäckens lindhäst


Inför Vätterntinget 8 nov 2024 tog vi oss ner till Vättern för att hälsa på våra bäckar. Vår närmsta bäck är Girabäcken. Där är bästa stället för bad och vila när sommarhettan är olidlig. Solen kommer inte åt stranden före ett- tvåtiden. På kvällen kan man vänta ut solnedgången innan man tar sig hem.

Stavabäcken har vi som familj upptäckt på senare år. För många har det förstås varit favoritstället i alla tider. Stavabäcken lät tala om sig 2007, när ett hundraårsregn fyllde på med så mycket vatten att gamla riksettan inte stod emot trycket. Vägbanken kollapsade och det blev ett schakt som tog lång tid att laga.

På morgonen 8 nov pratade vi med en man som fiskade från stranden. Jag gjorde ett fynd lite längre upp från själva stranden. Det var en mindre stock av lind som legat i vattnet och fått barken uppsliten. Man tar bast från innerbarken av lind. På min stock hade basten bildat en ljus man, så det var väl en häst? Hästen fick följa med och resten är historia.*

Men namnet är kanske fortfarande en process. Hästen vid Stavabäcken blev Bäckahästen. Om man läser om mytologins bäckahäst så är han ju hotfull och farlig. Han tar med sig människor i djupet, han växer tom på längden om det är många som vågar sig nära. Det går att tolka som att man fostrade barn att inte gå nära bäckar och andra vattendrag för att inte ramla i och drunkna.                              

Lindar är ganska vanliga i östra vätterbranterna. Lindormen ger sig till känna när man letar namn till sitt väsen av lind. Lindormen ”lär vara” drakliknande, och vi hade väl hittat en häst? Det kanske är en lindhäst som vi hittat i Stavabäcken. När man namnger riktiga hästar kan man ha stallets namn först. Då skulle det bli Stavabäckens Lindhäst, som till vardags kanske får bli Bäckahästen. 

Det hotfulla med Stavabäcken kommer uppströms ifrån. Där ligger Norra Kärr där Greena Minerals vill starta gruva. De anger i sin ansökan att överskottsvatten skall gå till Stavabäcken via Gyllingesjön. Även om vattnet renas, så kan det aldrig liknas vid det vatten som vi ser idag. Olycksrisk vid stora regn, ras eller misstag är fullgod anledning att inte ge tillstånd för gruvbrytning.

Ta emot mina funderingar som en blöt liten trästock satte i gång.             

Gudrun Käll
                                          


Bildtext: Girabäcken går ner till Vättern norr om Uppgränna. Vattnet har slipat sig ner genom Visingsöformationen. Här ser man lerskiffret. / Caption: Girabäcken runs down to Lake Vättern north of Uppgränna. The water has worn its way down through the Visingsö formation. Here you can see the clay shale.


Bildtext: Stavabäcken skall enligt Greena Minerals avvattna ett gruvområde i Norra Kärr. / Caption: According to Greena Minerals, Stavabäcken will drain a mining area in Norra Kärr. 

Här är Stavabäcken i ett annat tillstånd än i bilden ovan (1 feb 2024)


Bildtext: Gamla riksettan går över Stavabäcken. 2007 gjorde en översvämning vägen till ett schakt. / Caption: The old national road crosses the Stavabäcken stream. In 2007 a flood caused the road to collapse.


Bildtext: Vy över Vättern med Stavabäcken i ryggen. / Caption: View of Lake Vättern with Stavabäcken in the back.

~~~

* Stavabäckens lindhäst lämnades som gåva till projektet ”Vems vattenkropp?” och bor nu på Göteborgs universitet. 

Foto av Stavabäckens lindhäst, Vättern samt film på den forsande Stavabäcken: Thomas Laurien
Övriga foton: Gudrun Käll

________________________________________

Stavabäcken’s linden horse


Before the Vättern Assembly on 8 November 2024, we went down to Lake Vättern to visit our streams. Our nearest stream is Girabäcken. It is the best place for swimming and resting when the summer heat is unbearable. The sun doesn't reach the shore before one or two o'clock. In the evening, you can wait for the sun to set before heading home.

As a family, we have discovered Stavabäcken in recent years. For many, of course, it has always been a favourite spot. Stavabäcken made a name for itself in 2007, when a hundred-year rainfall filled up with so much water that the old roadbed could not withstand the pressure. The embankment collapsed, leaving a shaft that took a long time to repair.

On the morning of 8 November we talked to a man fishing from the beach. I made a find a little further up from the beach itself. It was a small log of linden tree that had been in the water and had the bark torn. You take bast from the inner bark of linden trees. On my log, the bast had formed a light-coloured mane, so it was probably a horse? The horse came along, and the rest is history.*

But the name is perhaps still a process. The horse at Stavabäcken became Bäckahästen. If you read about the brook horse in mythology, he is threatening and dangerous. He takes people with him into the depths, he even grows in length if there are many who dare to get close. This can be interpreted as children being taught not to go near streams and other bodies of water to avoid falling in and drowning.  

Linden trees are quite common in the East Vättern Scarp Landscape. The linden snake makes its presence felt when you look for names for the linden creature. The linden snake is “said to be” dragon-like, but we had found a horse, right? Maybe we found a linden horse in Stavabäcken. When naming real horses, you can have the stable name first. Then it would be Stavabäcken’s linden horse, which in everyday life might be Bäckahästen, the Brook horse.

The threatening thing about Stavabäcken comes from upstream. There is Norra Kärr, where Greena Minerals wants to open a mine. In their application, they say that excess water will flow to Stavabäcken via the small lake Gyllingesjön. Even if the water is purified, it will never be comparable to the water we see today. The risk of accidents in the event of heavy rain, landslides or mistakes is a good reason not to grant a mining licence.

Receive my thoughts that a wet little log set in motion. 

Gudrun Käll

~~~

* The Stavabäcken’s linden horse was given as a gift to the project “Whose Body of Water?” and now lives at the University of Gothenburg. 

Photo of Stavabäcken's linden horse, lake Vättern, and film of the rushing Stavabäcken: Thomas Laurien
Other photos: Gudrun Käll

Here is Stavabäcken in a different state than in the pictures above (1 Feb 2024)




Fler blogginlägg




         
Följ Vems vattenkropp? på Instagram!

vemsvattenkropp


Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Anmäl dig här