“Guld
och gröna skogar: CRMA och utmaningarna för fossilfri elförsörjning i Sverige”
27/5 2024
Åsa Nilsson Dahlström gratulerad av Thomas Laurien
Nytt forskningsprojekt: “Guld och gröna skogar: CRMA och utmaningarna för fossilfri elförsörjning i Sverige”
Thomas: Grattis Åsa Nilsson Dahlström till att ha blivit beviljad nya forskningsmedel från Energimyndigheten! Skulle du kunna berätta lite grann om vad ditt nya projekt handlar om och vilka som ingår i forskningsgruppen?
Åsa: Tack! Projektet heter ”Guld och gröna skogar: CRMA och utmaningarna för fossilfri elförsörjning i Sverige” och fokuserar på implementeringen av det nya EU-lagstiftningspaketet Critical Raw Materials Act och vad den får för olika konsekvenser. Vår utgångspunkt är att förnybar elproduktion från vind och sol är en viktig del av den gröna omställningen mot ett fossilfritt elsystem, och att detta system kräver kritiska råvaror i form av mineraler. Vi tänker särskilt studera konsekvenserna av den nya och förenklade tillståndsprocessen för utvinning av dessa mineraler, som ju ofta innebär gruvbrytning, och hur krav på hållbarhet, ansvar och aktsamhet samtidigt kan uppfyllas. Vi är fyra projektmedlemmar: Ann-Sofie Kall, Åsa Westermark, Johanna Bergström och så jag. Vi kommer alla från Högskolan för lärande och kommunikation på Jönköping University.
Thomas: Vilka är enligt dig beröringspunkterna mellan våra forskningsfrågor i ”Vems Vattenkropp?” och ”Guld och gröna skogar”?
Åsa: I Vems Vattenkropp?-projektet så ställer vi ju frågor kring om Vättern skulle må bättre om dess rättigheter erkändes, och i projektet som heter Guld och gröna skogar undersöker vi principen om ”tillbörlig aktsamhet” (för människor och ekosystem) och hur den kommer att tillämpas nu när den förenklade och uppsnabbade tillståndsprocessen kommer att sjösättas. Både ”tilllbörlig aktsamhet” och ”naturens rättigheter” handlar ju om en omsorg om människor och mer-än-människor och utgår ifrån ekosystemens behov snarare än ekonomiska. På så sätt liknar perspektiven varandra, men tillbörlig aktsamhet innebär inte radikala förändringar utan används mer för att se till att befintliga lagar tolkas så att planerade aktiviteter skadar människor och mer-än-människor så litet som möjligt. Mer konkret så är utgör ju Norra Kärr en omedelbar beröringspunkt, det vill säga den plats för fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller som har omnämnts som högintressant för utvinning. Norra Kärr ligger uppströms från Vättern, och skulle det ske en olycka uppe vid den tänkta gruvan, till exempel att en gruvdamm svämmar över, då påverkar det definitivt Vättern. En annan intressant beröringspunkt är förstås att båda projekten ställer frågor kring den gröna omställningen mot en fossilfri elförsörjning, hur vi kan avveckla miljöförstörande praktiker och ersätta dessa med mer långsiktigt hållbara alternativ.
Thomas: Grattis ännu en gång, och lycka till med projektet!