Konferensrapport
29/11 2024
av Mariam Kanyama Carlsson
Rapport
från Formas samverkanskonferens om hav och vatten 2024
Den 28
november organiserade Formas “Samverkanskonferens om hav och vatten: kunskap
som leder till handling” inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om
hav och vatten som inrättades 2021. Vems vattenkropp? är ett av de
forskningsprojekt som finansieras av Formas. Dagen inleddes med anföranden från
regeringskansliet om den nyligen antagna Havsmiljöpropositionen 2023/24 :156
och från chefen för Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission
IOC/UNESCO. Därefter diskuterade en panel, bestående av representanter för
näringsliv, myndigheter och civilsamhälle vad som krävs för att omsätta kunskap
till handling för friskare vattendrag och hav. Utöver representanten för WWF
som sågade regeringens proposition var det ingen av paneldeltagarna som diskuterade
vilken typ av politik som orsakat de miljöproblem, utbredd övergödning bland
annat och PFAS-föroreningar, som akvatiska ekosystem i Sverige står inför. Något
av det mer minnesvärda under förmiddagen var representanten för UNESCO som hade med
sig en deep sea nodule, en (mystisk) mineralklump som producerar syre på
havsbotten, (Evidence
of dark oxygen production at the abyssal seafloor | Nature Geoscience) som
ett exempel på hur lite det vetenskapliga samhället fortfarande vet om havet. Jag berättade om Vems vattenkropp? på eftermiddagens seminare på temat styrning och förvaltning av vattenresurser från källa till hav och gjorde en översiktlig beskrivning av rättsutveckling av Naturens rättigheter. Det var också den frågan som publiken var mest nyfiken på; rättsfall från Ecuador, om naturen kan ha skyldigheter som ett företag och hur livsmiljöer/ekosystem avgränsas i lagstiftning enligt vilket dom har status av juridiska personer. Det är uppenbart att det finns ett intresse för en rättighetsbaserad förvaltning i förhållande till naturen bland andra forskare som forskar om vatten och hav.
Dagen avslutade med flera intressanta reflektioner från myndighetscheferna från Formas, Havs- och vattenmyndigheten och Water wise societies om behovet av att värdera vattnet annorlunda, dvs utveckla en annan etik till vatten som grund för vattenförvaltning. En av talarna pratade bland annat om jordens vatten som jordens blodomlopp och behovet av att läka vattnet som livsviktig för planetens hälsa. De reflektionerna får mig att tänka att behovet av att omformulera relationen mellan människor och naturen på etisk grund och till planeten som levande varelse trots allt inte är så frånvarande inom svensk vattenförvaltning som en kan tro. Om en konferens på samma tema hålls om tio år tror jag att frågan om rättighetsbaserad förvaltning utifrån akvatiska ekosystem kommer att vara ännu mera central som forskningsområde och policyunderlag.
~~~
Länk till konferensens hemsida är här: Samverkanskonferens om hav och vatten: kunskap som leder till handling - Formas