Veckoblogg
2/10 2023
Åsa Nilsson Dahlström
Kursblogg från den fristående distanskursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik” på Jönköping University.
Blogg #7 från kursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik”
Hej!
Med tanke på att naturens rättigheter har inspirerats av urfolkens ekocentriska perspektiv på världen så var det väl knappast förvånande, tänkte jag, att Sámediggi/Sametinget vid ett stivra/styrelsesammanträde 2018 beslutade att ställa sig bakom Deklarationen om Moder Jords rättigheter (Coahkkinbeavdegirji/Sammanträdesprotokoll 2018:6, Motioner. § 74.19 M 531-Naturens rättigheter).
Och trots att urfolkens kamp för bättre inflytande över frågor som rör dem själva är ofta distinkt lokala, eftersom det i själva definitionen av urfolk finns en koppling mellan urfolket ifråga och deras traditionella territorium, så är kampen också del av globala urfolksrörelser som förbinder många platser och urfolk och deras frågor av gemensamt intresse. Detta lokala/globala perspektiv syns tydligt i protokollet, där en kan läsa om på vilka grunder som Sámediggi/Sametinget fattade sitt beslut. Rennäringsnämnden, som behandlade motionen till Sámediggi/Sametinget, skrev så här i sin motivering till beslut: Globalt börjar ramverket naturens rättigheter i allt större utsträckning användas som styrmedel. Rörelsen för naturens rättigheter har på mindre än ett årtionde gått från en relativt marginell företeelse till att nu finnas representerad i många länder. Idéerna har fått genomslag inom flera institutioner och juridiska regelverk. Parallellt med att hävda våra urfolksrättigheter är det viktigt att alliera oss med globala rörelser som värnar Moder Jord och förespråkar mer långsiktiga perspektiv med respekt för urfolks rättigheter. Det vore viktigt om Sametinget och det samiska folket kunde visa sitt stöd och partnerskap.
Vidare står det att: Frågan om naturens rättigheter och deklarationen om Moder Jords rättigheter engagerar urfolk världen över. Bland de etablerade nätverk och plattformar som finns och som aktivt arbetar med ett erkännande av dessa rättigheter och antagande av deklarationen finns urfolk representerade. Inte minst då urfolks värderingar och synsätt på naturen ligger till grund för det som dessa nätverk och rörelsen om naturens rättigheter representerar samt då urfolk i Bolivia och Ecuador varit drivande i den rättsliga utveckling som skett där.
Det står också att: Grundstenen för Sametingets arbete är livsmiljöprogrammet Eallinbiras och handlar om hur vi bör förvalta den biologiska mångfalden på ett försiktigt, långsiktigt och hållbart sätt. I programmet anges att naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att förändra och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Sametinget arbetar aktivt med miljö- och klimatfrågor och värnar om att skydda jordens resurser. De värderingar och prioriteringar som Sametinget ger uttryck för i olika styrdokument, handlingsplaner m.m. känns igen i idéerna om naturens rättigheter. Här kan bl.a. nämnas Sametingets gruv- respektive vindkraftspolicy.
Det är alltså tydligt att Sámediggi/Sametinget (åtminstone i detta protokoll) ser på Moder Jords/naturens rättigheter som något som angår samerna och andra urfolk i världen, ur ett globalt perspektiv. Idéerna om naturens rättigheter ”känns igen” i Sámediggi/Sametingets värderingar, står det ju.
Samtidigt har samerna, liksom andra ur/folk behov av att själva definiera vad som är viktigt, med egna uttryck och på egna villkor. I samernas fall har detta arbete alltså bland annat resulterat i livsmiljöprogrammet Eallinbiras/ Iellembirás/Jielemenbirje från 2021 (https://www.sametinget.se/157145) där det talas mycket om betydelsen av Árbediehtu/Árbbediehto/Aerpimaahtoe (ungefär: traditionell kunskap). En får dock leta efter specifika referenser till Moder Jord-deklarationen eller naturens rättigheter i programmet. I inledningen av programmet står det dock att: Ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor eftersom miljön berör alla aspekter av våra liv och vår omgivning. Natur går inte att skilja från kultur, människan och miljön hör ihop och kan inte särskiljas från varandra. Därför har Sametingets livsmiljöprogram fokus på eallinbiras - vår livsmiljö - och hur vi aktivt kan verka för att bevara en bärkraftig livsmiljö i framtiden.
Däremot hänvisas i programmet till konventionen om biologisk mångfald (CBD), artikel 8(j) och 10(c), som handlar om bevarande av biologisk mångfald och sedvänjor som bidrar till biologisk mångfald, och till hållbarhetsmålen (dássálas ovdanahttin) i Agenda 2030, som viktiga för samiska intressen.
Deklarationen om Moder Jords rättigheter skapades alltså under the World People's Conference on Climate Change and the Rights of Mother Earth, som hölls i Cochabamba i Bolivia 2010, men bortsett ifrån Sámediggi/Sametingets beslut att åtta år senare, 2018, att ställa sig bakom deklarationen, så finns det få referenser till Moder Jord och naturens rättigheter i dokument och policier som rör samerna.
Varför är detta intressant? Jo, med tanke på hur ofta de globala aktörerna på arenorna för naturens rättigheter (Sámediggi/Sametinget refererar i sitt protokoll till the Global Alliance for the Rights of Nature (GARN) och i Sverige till Lodyn, End Ecocide Sweden, Latinamerikagruppema och Swedish Earth Right Lawyers) hänvisar till att naturens rättigheter och Moder Jord-deklarationen kommer ur och drivs av urfolksrörelser, så är det litet förvånande att det inte finns fler tydliga referenser till dessa idéer och begrepp i samiska policydokument. Jag har verkligen letat, men om någon av er vet bättre än jag får ni gärna höra av er.
Det verkar alltså som att samerna, åtminstone i officiella dokument, inte i första hand refererar till Moder Jord och naturens rättigheter när de vill säga något om sin livsmiljö – snarare betonas samernas rätt till sin kultur, sitt samhälle och sina näringar och på egna premisser. Kan det vara så att samerna ser på naturens rättigheter som en rörelse som visserligen är viktig för urfolk, och som de skriver under på, men som är det på en global och kanske rätt abstrakt nivå?
Jag funderade, med tanke på att jag medverkar i ett forskningsprojekt som ju ska undersöka förutsättningarna för att införa naturens rättigheter för sjön Vättern, hur pass lätt eller svårt det skulle vara att översätta idéerna om naturens rättigheter och Moder Jord till svenska förhållanden. Dessa funderingar har jag ju låtit er ta del av i tidigare veckobrev. Jag funderar på om det som ”snurrar runt” på global nivå kanske bara är en utgångspunkt att inspireras av, och som kanske inte fullt ut implementeras som naturens rättigheter, om en med det menar att ekosystem erkänns status som juridiska personer.
Som jag skrev i min text om Aotearoa Nya Zeeland härom veckan så kanske det finns många fall av naturens rättigheter som inte betecknas som naturens rättigheter, eller utgör ”naturens rättigheter light”? Trots att naturens rättigheter och Moder Jord-deklarationen inspirerats av urfolkskosmologier så är det ju inte säkert att urfolken låter sig inspireras av naturens rättigheter eller Moder Jord-deklarationen – åtminstone inte fullt ut när det gäller den globala versionen av dessa idéer (som verkar ha fått ett eget liv).
Jag tycker att detta tål att tänka på – alltså inte hur begreppen används olika på olika samhällsnivåer – utan om hur det lokala inspirerar det globala, men är inte exakt samma, och det globala inspirerar det lokala – men är inte exakt samma. Det viktigaste för oss (vi som intresserar oss för naturens rättigheter) är ändå att även om dessa idéer ofta tar sig olika uttryck så syftar de ändå till att skapa förändringar i de befintliga förvaltningsmodellerna för samhälle och miljö, med riktning mot något som är mer hållbart än det vi har nu.
Vid datorn
Åsa