Veckoblogg
23/9 2024
Åsa Nilsson Dahlström, Ann-Sofie Kall & Mariam Kanyama Carlsson
Kursblogg från den fristående distanskursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik” på Jönköping University.
Blogg #5 från kursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik”
HT24
Åsa: Såg ni nyheten om att bergmästaren Helena Kjellson igen sa nej till en fluoritgruva i Storuman, med hänvisning till att en gruva där skulle störa rennäringen i området för mycket? Även om beslutet kan överklagas till regeringen (som för övrigt rev upp det förra ”nejet” till gruvan från Bergsstaten och bad myndigheten att tänka om och tänka rätt) som kan skicka tillbaka ärendet till Bergsstaten IGEN så är bergmästarens motivering till beslutet intressant.
Trots alla tydliga budskap från regeringen (inte bara den sittande regeringen, utan också den förra, vars företrädare också sa sig ”älska gruvor”) om att Sverige ska bli en framgångsrik gruvnation igen och att allt fler fyndigheter i Sverige får status som ”riksintresse” så bedömer alltså bergmästare Kjellson att rennäringens riksintresse (ändå) väger tyngre. Mycket intressant!
Vilket ”riksintresse” väger tyngst i olika områden? Jag tänker förstås på fallet med området runt Norra Kärr, som omfattas av flera olika riksintressen, bland annat för gruvnäring och dricksvatten. Ett område med särskilda värden kan klassas som nationellt riksintresse och regleras då i Miljöbalken. Att ett område har klassats som riksintresse betyder att det så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden.
Några principer för vilka områden som särskilt ska skyddas mot åtgärder som kan skada miljön är å ena sidan t ex områden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt, brukningsvärd jordbruksmark, viktiga för friluftsliv samt mark- och vattenområden av intresse för rennäring eller yrkesfiske. Å andra sidan ingår också områden som är av nationellt intresse för viktiga material och mineral samt till exempel industrianläggningar, avfallsanläggningar och kommunikationer.
Det är alltså rätt olika typer av områden och resurser som kan få status som riksintresse, och i vissa fall, som med gruvan i Storuman, är det alltså inte självklart att gruv-riksintresset är viktigare än rennärings-riksintresset. Den nuvarande regeringen tycker att gruvan går först, medan bergmästaren anser att rennäringens intressen är viktigast.
Fortsättning följer i det här fallet, för i samma artikel som jag läste om ”nejet” till fluoritgruvan i Storuman så hade Ebba Busch uttalat sig om beslutet och sagt att ”Sverige är i desperat behov av fler gruvor, behöver klara för gröna omställningen och fler arbetstillfällen. Vi banar väg för fler gruvor i Sverige oavsett detta enskilda beslut” (SVT Nyheter 240913).
En fråga vi behöver ställa oss är därför nu hur regeringen kommer att resonera om bolaget som vill anlägga en gruva i Norra Kärr får status som strategiskt projekt av EU-kommissionen i december, och därmed ska prioriteras som extra viktigt för EU:s råvaruförsörjning? Vad händer när riksintresse ställs mot riksintresse i Norra Kärr, som de också gjort i Storuman? Vad betyder det om Norra Kärr också får status som s.k. strategiskt projekt i EU? Blir det ÄNNU viktigare än ett riksintresse? Och vad hade hänt om Vättern redan haft egna rättigheter som juridisk person? Hade det gjort någon skillnad?
En intressant nyhet i sammanhanget presenterades i en opinionsundersökning (genomförd av Ipsos) som gjorts i 17 G20-länder, där det visade sig att 6 av 10 tillfrågade tycker att vi ska ge juridiska rättigheter till naturen, och endast 1 av 10 var emot idén. Frågan lydde: ”I vilken utsträckning om alls skulle du stödja eller vara emot följande förslag som sätt att förbättra alla människors välbefinnande och livskvalitet och möta globala utmaningar?” (se mer information om undersökningen på https://earth4all.life/global-survey-2024/).
Det får mig också att tänka på hur det är på platser där naturens rättigheter redan är på plats, som i fallet med Mar Menor i södra Spanien. Den saltvattenslagunen fick ju juridiska rättigheter för ganska exakt 2 år sedan nu, men vad har hänt sedan dess?
En av våra forskarkollegor var nyligen med på en protestaktion i Mar Menor och rapporterade att efterlevnaden av den nya lagen tydligen inte är tillfredsställande. Det finns politiska krafter och partier i Spanien som ifrågasätter den nya lagen och menar att områdets ekonomiska intressen borde väga tyngre. De menar också att problemen med Mar Menor (bland annat övergödning) har andra orsaker än de som hittills har diskuterats och att det inte är jordbruket i området som bär den tyngsta skulden, utan otillräckliga reningsverk för avloppsvatten från närliggande städer. Läs gärna vår forskarkollegas blogg på vemsvattenkropp.se den här veckan och fundera över vad som händer när vetenskapliga rön ifrågasätts och ibland förvrängs och skapar underliga spegelbilder av världen.
Tänk också gärna på det som Kauffman & Martin (2018) säger i sin artikel om hur olika lagstiftning blir olika stark, beroende på på vilken nivå den införs, vem som får eller ska rapportera in brott mot lagarna (eller föra någons talan) och också hur ofta och i vilka instanser som lagen prövas för att skapa prejudikat och tydlighet kring hur lagen ska tolkas. Bara för att lagen ”finns där” innebär det ju inte att den alltid efterlevs som det var tänkt. Och riksintressen trumfas antagligen av unionsintressen, så det blir intressant att se vilka av riksintressena i Sverige som kommer att behöva ge vika för ÄNNU viktigare intressen nu när EU storsatsar för den gröna omställningen. För att koppla tillbaka till naturens rättigheter – vilken juridisk tyngd skulle de ha i förhållande till intressen på EU- och riksnivån? Och vad betyder det att 6 av 10 tillfrågade i princip stödjer idén om naturens rättigheter?
Bild: Stavabäcken nedströms Norra Kärr