Veckoblogg
17/9 2024
Åsa Nilsson Dahlström, Ann-Sofie Kall & Mariam Kanyama Carlsson
Kursblogg från den fristående distanskursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik” på Jönköping University.
Blogg #4 från kursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik”
HT24
Mariam:
Jag följer upp på några av teman i förra veckans blogg eftersom frågan om återskapande/ restoration, eller snarare rätten till restoration, är en av mina forskningsfrågor. Därutöver tycker jag att frågan om ekologisk restoration i sig är jätteintressant!
Ekologisk restoration, eller ekosystemrestoration är ett stort ämne just nu för politiker, beslutsfattare och lagstiftare på internationell nivå. I våras antog EU en lag om att restaurera minst 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030 och att alla ekosystem som behöver restaureras ska restaureras senast 2050. FN utlyste i början av 2020-talet detta årtionde till årtiondet för ekosystemrestoration. Varför är ekosystemrestoration viktigt? Det är för att ekosystemrestoration dels leder till bevarandet och främjandet av biologisk mångfald, och dessutom så bidrar hälsosamma ekosystem, i synnerhet äldre skogar som bevaras och restaureras, till att binda kol och därmed är det viktigt för att minska effekterna av klimatförändringen. Men även havet är en så kallad kolsänka. Som ni säker hört så är det uppskattningsvis 80% av världens biologiska mångfald som finns på urfolksterritorier, så att bevara biologisk mångfald genom restoration är också en fråga om urfolksrättigheter.
Ja vad innebär det att ett ekosystem ska kunna blomstra, eller till och med har rätten att blomstra? Det uttrycks inte riktigt med dom formuleringarna i den lagstiftning om naturens rättigheter som jag har tittat på vilket bland annat är NR lagstiftning i Ecuador, utan där står det att naturen har rätt att uppehålla sina livscykler etc, men de är inne på samma spår. Rätten till restoration är en juridisk fråga tänker jag, men frågan om vad som ekosystem restoration är, är en fråga som främst diskuteras inom ämnet restorationsekologi, som är en underdisciplin i ekologi. Av den litteratur som jag har läst förstår jag att det finns olika skolor inom restorationsekologi, dels teorier som är mera präglade av naturvetenskap och dels teorier och främst praktiker som bygger på principer inom olika samhällsvetenskaper om att människor som har en relation till ett visst ekosystem måste involveras i restaureringen av ett ekosystem. De skolorna talar för att det finns en relationell aspekt av restoration som består i att relationen människa och natur också ska vara föremål för restorationen, inte bara de icke mänskliga delarna av ekosystemet. Det bygger på tanken om att människan är den del av ekosystem som principer inom NR ofta återspeglar. Även om det råder olika uppfattningar i många frågor så råder det konsensus om att ekosystemrestoration inte handlar om att ’vrida tillbaka klockan’ till något ursprungstillstånd, utan om att förbättra ett ekosystems hälsa så att det hamnar på den ’bana’ som det skulle varit på om ett visst intrång inte ägt rum.
Det intressanta med ekosystemrestoration som ämne är att det är sk, emergent science, dvs framväxande vetenskap. Och då blir det svårt att hitta juridiska definitioner. Även om det därför banar vägen för väldigt olika uppfattningar om vad ekosystemrestoration är så är det en chans för ekologer, jurister och alla som är intresserade av ekosystem restoration att vara med och utforma vad det är, eftersom ekosystem restoration också är en praktik. Praktiken handlar om kontexten för just det eller de ekosystem som är aktuella för restoration. Det är spännande för genom aktivt engagemang för ekosystemrestoration så tror jag det finns en möjlighet för många människor att återkoppla sin relation till naturen.