Veckoblogg
9/9 2024
Åsa Nilsson Dahlström, Ann-Sofie Kall & Mariam Kanyama Carlsson
Kursblogg från den fristående distanskursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik” på Jönköping University.
Blogg #3 från kursen ”Naturens rättigheter i teori och praktik”
HT24
Vi har fått en fråga som delvis handlar om vargars rättigheter i Sverige i förhållande till olika näringars rättigheter. Sett till naturens rättigheter är vargar intressanta att fokusera på, och tar upp frågan om på vilken nivå som ”balans” ska upprätthållas (eller kanske åter/skapas?), det vill säga på individnivå, på artnivå eller hela ekosystem. Det skapar också frågor kring vad som menas med att ekosystem ska vara i balans och kunna ”blomstra”.
Om ni har studerat Eco Jurisprudence Monitor som fanns med i förra veckans kursinnehåll, så kanske ni har sett att naturens rättigheter i vissa fall har erkänts när det gäller individuella djur (bland annat en jaguar i Ecuador) och ibland enorma ekosystem som all världens oceaner. När det gäller vargar så är de ju som art rödlistade som ”starkt hotade”, och den svenska vargpopulationen har sedan länge påverkats av effekterna med inavel till följd av ”flaskhalspopulationer” på endast ett fåtal djur på 1970- och 80-talet (se fallet med vargen ”Ylva”).
Eftersom det funnits få vargar under lång tid i Sverige så har det blivit möjligt att utveckla nya jakttekniker, till exempel med drivande hundar. Många människor i Sverige har jakt som både fritidsintresse och som ett sätt att skaffa kött till hushållet. Men det ökande antalet vargar har inneburit en ökad risk framför allt för jakthundar och detta har skapat en stor oro och rädsla, och kanske också ilska, bland människor som upplever detta som ett hot. Företrädare för jägare brukar också argumentera för att framför allt älgstammen i Sverige inte skulle kunna hållas nere på lämpliga nivå utan denna jakt. Andra menar dock att de mänskliga jägarna bara har ersatt den jakt som vargarna tidigare stod för.
Om en tänker sig att vargen skulle omfattas av naturens rättigheter, på vilka nivåer skulle sådana rättigheter uttryckas, t ex enskilda genetiskt värdefulla vargindivider, lokala vargpopulationer, alla vargar och/eller hela de ekosystem som vargar ingår i? Det är inte helt självklart.
Även om man är överens i sak om vad naturens rättigheter borde innebära när det gäller vargar så uppstår det en diskussion om vad som utgör en livskraftig vargpopulation, och vem som avgör det. Det som är biologiskt lämplig storlek på vargpopulationen brukar sällan korrelera med det som är socioekonomiskt eller kulturellt acceptabelt.
Om vi leker med tanken att vi skulle vilja åter/skapa ekosystem i balans genom att ta bort människor ur ekvationen, då skulle det förmodligen behövas många fler vargar, och de skulle förmodligen kunna öka sin population på egen hand genom reproduktion och invandring. Är det detta som menas med naturens rättigheter?
Andra menar att ett ekosystem i balans snarare borde innebära att vargen tas bort ur ekvationen, eftersom det var länge sedan som den spelade en avgörande roll som toppredator i svenska skogar. Inte bara jägare som vant sig vid jakttekniker som inte riskerar att jakthundar dödas av vargar, utan också tamdjursägare som till exempel fårägare, skulle kanske anse att ekosystemet vore i bättre balans utan vargen. Alla bryr sig naturligtvis inte om ett ekosystem i balans heller, vad nu det är, utan kanske mest tänker att försörjningsmöjligheten, livsstilen och omsorgen om de egna djuren är allra viktigast.
Naturens rättigheter applicerade på vargen är därför en komplex fråga. När vi pratar om ekosystem som ska vara i balans och kunna blomstra – vad menar vi då? Och hur gör vi med invasiva arter (som ju egentligen bara betyder att de är dominanta, men kan utgöras av inhemska arter)? Ett exempel är skarven, som ur ett mänskligt perspektiv lokalt kan åstadkomma stor förstörelse, men som kan skapa ny biologisk mångfald med nya arter. Vargen kan ju också sägas vara invasiv eftersom den åter/kommit till platser till platser där den inte varit på länge.
Och hur ska vi (om det nu är ”vi” som ska ansvara för att upprätthålla ekosystemens möjligheter att blomstra) hantera de utmaningar som klimatförändringarna innebär, då vi kommer att få nya arter och kanske förlora andra i olika ekosystem. Vilket tillstånd av blomstrande är önskvärt och vem avgör det?
Om vi skulle införa naturens rättigheter på ekosystem som innefattar livskraftiga vargpopulationer, vad innebär då det? Är det den nuvarande situationen med de arter och mänskliga interventioner som existerar som ska behållas eller ska vi försöka återskapa ekosystem så som de antagligen fungerade förr, då det var vargar som höll efter älgstammar och inte mänskliga jägare? Rättigheter ställs här mot rättigheter. Vem/vad är det som ska få ”blomstra”?