Tips
24/8 2023
Martin Hultman
Boktips: “Understanding the Rights of Nature: a Critical Introduction”, av Mihnea Tanasescu
De senaste tre åren har det akademiska intresset för Naturens rättigheter fullständig svämmat över de industrimoderna fördämningarna. Nyfikenheten ökar på vad som skulle kunna frigöras om också de delar av människan som den internationella och nationella lagstiftningen idag separerar ut som natur (t.ex. vatten) i typ 99% av lagarna och domstolsprocesserna runt om på planeten istället skulle erkännas ha rättigheter att blomstra och leva i sig själva.
För mig som följt det akademiska samtalet i 10 år (och på senare år även publicerat) och varit delaktig i civilsamhällets agerande lika länge så handlar det om en markant kvantitativ ökning av publikationer – inte minst inom akademin. Det är värdefullt eftersom det möjliggör en riktigt seriös diskussion om hur Naturens rättigheter kan drivas framåt och implementeras. Det gör det också lite mer utmanande att få överblick över alla de olika aspekter av Naturens rättigheter som nu utreds – men samtidigt är detta en nödvändig utveckling av en transformation där vi uppmärksammar och tar på allvar hur vi lever med våra livsmiljöer.
Veckorna innan semestern skapade jag mig utrymme att välja ut och att läsa ett antal nyligen publicerade böcker i ämnet. Jag valde att fördjupa mig i fyra böcker vilka kan sägas representera fyra olika kunskapstraditioner vari det internationella akademiska samtalet förs just nu om Naturens rättigheter. Böckerna jag valde att läsa är:
- Tanasescu, Mihnea. Understanding the Rights of Nature: a Critical Introduction. Transcript Verlag, 2022.
-
Jones,
Emily. Feminist theory and international law: posthuman perspectives.
Taylor & Francis, 2023.
-
Chao,
Sophie, Karin Bolender, and Eben Kirksey, eds. The promise of multispecies
justice. Duke University Press, 2022.
- Grear, Anna, Emille Boulot, and Iván D. Vargas-Roncancio, eds. Posthuman legalities: new materialism and law beyond the human. Edward Elgar Publishing, 2021.
Jag började med Mihnea Tanasescu som har sin bakgrund i humanekologi, politisk ekologi, filosofi och statsvetenskap. Senare kommer lite korta recensioner även av de andra böckerna. Tanasescus tvärvetenskapliga och analytiska skolning märks i hans analyser. Boken ger både en historielektion i hur Naturens rättigheter vecklats ut i världen och en djuplodande analys av olika traditioner, praktiker och kontexter.
Boken börjar med en nu ganska känd och ofta upprepad historik som tar sig början på 1970-talet med professor Christoffer Stones föreläsning, kontexten kring, samt artikeln Should Trees Have Standing? Hoppet, som görs med hjälp av ett antal teoretiska texter av till exempel Thomas Berry, blir sedan ganska långt till hur städer i USA och sen länder i Sydamerika i början av 2000-talet erkänner Naturens rättigheter, för att hamna i samtiden där det nu finns exempel runt om planeten i former av konstitutioner, miljölagstiftning och förvaltningsformer. Om fokus är enbart på texter och resonemang där naturen specifikt erkänns rättigheter är en sådan historieskrivning rimlig, men den utesluter också många andra rörelser under senare delen av 1900-talet som haft exempelvis djurens eller urfolks rättigheter som fokus.
För mig föreslår författaren att vi måste ha koll på två viktiga mönster inom NR. Dessa insikter är värdefulla att ha med sig som möjliga analytiska ingångar i området. Det ena är att det finns en tydlig teleologisk protestantisk kristen influens i den tradition av NR som har sin utgångspunkt i hur den först kom på plats som lagstiftning i USA samt hur aktörer därifrån senare kom att arbeta med frågan internationellt. I en sådan tradition kombineras idén (åtminstone retoriskt) om en konstant expanderande cirkel av rättigheter (först befriandet av slavar, sedan kvinnlig rösträtt, alla människors rösträtt, sedan djuren) som ett svar på den djupa klyfta det industrimoderna samhället har skapat. Det finns fördelar med en sådan berättelse och den är att sådana tankar enkelt går att inkludera i en modernistisk framstegsberättelse. Risken med en sådan logik och retorik, menar Tanasescu, är att antagonism, konflikt och intressemotsättningar sopas under mattan (vi är alla på väg mot samma mål) vilket hindrar verklig transformation.
Det andra mönstret i hur Naturens rättigheter kommit på plats är genom urfolkskamp för rätten till specifika mark- och vattenområden i linje med en kosmologi där platser också är konkret invävda i en mänsklig historia: ”floden är jag, jag är floden”. I den sortens konkreta fall, inte minst från Nya Zealand som Tanasescu lyfter fram, så är antagonismen mellan olika livsvärldar konstituerande i själva den nya förvaltningsformen som relaterar till dessa platser. I de sammanhang där NR blivit till förvaltningsformer för livsmiljöer (floder & berg) så hanteras antagonismen just som en sådan och olika former av representationsmodeller testas – men, och detta är viktigt, på basis av urfolkskosmologi där den konkreta förståelsen av naturen som del i människan blir stadfäst. Tanasescu bedömer att denna form av Naturens rättigheter har störst chans att leda till verklig transformation. Som allra mest kraftfull är NR när en förståelse av antagonism kan kombineras med ett skifte mot andlighet (inte religion!) – för utan det ena eller det andra faller NR platt enligt författaren. Det är bara genom gräsrotsmobilisering underifrån förankrad i former av urfolkskosmologier som konkreta former av NR kommit på plats – inte förändring uppifrån.
Avslutningsvis så lyfter Tanasescu tydligt fram hur förändring i lagstiftning måste samspela med skiften i hur ekonomi, kultur, matförsörjning, jämställdhet, jämlikhet m.m. görs. Dessa aspekter av den samhälleliga transformationen – nödvändig för att hantera vårt klimatnödläge och utarmningen av biologisk mångfald – kan stärkas i allianser av sociala rörelser och med hjälp av tvärvetenskaplig forskning.
Min avslutande reflektion är att jag placerar boken Understanding the rights of nature: a critical introduction som en av några viktiga introduktionsböcker till ämnet. Tillsammans med David Boyds (2017) The rights of nature: A legal revolution that could save the world samt Craig Kauffman och Pamela L. Martin (2021) The politics of rights of nature: Strategies for building a more sustainable future är Tanasescus bok en av de som på engelska bäst ger överblick av Naturens rättigheter. Samtidigt så finns det idag akademiska traditioner såsom feminism och posthumanism som börjar göra stora avtryck. Mer om böcker som har den sortens utgångspunkter i sin förståelse av Naturens rättigheter i nästkommande recensioner.