Kortintervju #4
21/3 2024

Thomas Laurien möter Mattias Larsson / Sportfiskarna



Sportfiskarnas engagemang för Vätterharren



Thomas:
Hej Mattias Larsson! Du är biolog och forskare knuten till Sportfiskarna, som bland mycket annat arbetar för att förbättra förutsättningarna för fiskarten harr i Vättern. Hur är din relation till harr och till Vättern, och varför är det så viktigt att harren mår bra i Vättern? 

Mattias: Jag är född och uppvuxen utanför Jönköping och har sedan barnsben haft någon form av relation till Vättern. Jag hörde som yngre tonåring historier om det talrika beståndet av Vätterharr och hur kul det var att fiska den med såväl flugspö som flugutter. Min första riktiga kontakt med Vätterharren var när jag började arbeta på Sportfiskarna och då var tongångarna något helt annat. Man möttes av uppgivenhet och sorgsna röster. Harren höll enligt de flesta på att försvinna. Det väckte ett sug hos mig och har lett till att jag idag arbetar med åtgärder för att försöka rädda Vätterharren. 

Min grundtanke vad gäller bevarande av arter är att alla arter har rätt att finnas och att det är vår förbannade skyldighet att göra vad vi kan. Vi vet inte med säkerhet men antagligen är Vätterharren en egen genetisk stam av harr som inte går att ersätta hur som helst med harr ifrån andra vattensystem. Det gör det extra viktigt att rädda det som räddas kan. Samtidigt är Vätterharren en attraktiv art att sportfiska och kan med all säkerhet bidra till en ökad besöksnäring. 

Thomas: Vad tror man är anledningen till att Vätterharren har det kämpigt, och vilka konkreta åtgärder arbetar ni med för att harren ska få det bättre?

Mattias: Det är ingen som riktigt vet orsaken till harrens nedgång men det finns ett antal troliga anledningar. I första hand kan det bero på predation, det vill säga andra arter som äter av harren någon gång under harrens liv. De mest omtalade är signalkräftan, skarv och öring vilka alla har ökat under samma period som harren har minskat. Det kan även bero på konkurrens om föda och då framförallt ute i sjön. Där har troligen signalkräftan och öringen betydelse. Slutligen kan det även hänga ihop med klimatförändring som har gjort att vattentemperaturen är generellt högre och med större och snabbare variationer. 

Arbetet med harren i Vättern sker i samverkan med flera aktörer, däribland länsstyrelsen i Jönköping, SLU och ideella föreningar. Projekten med Vätterharr är både kortsiktiga akuta åtgärder och långsiktiga utredningar och inventeringar som ska öka förståelsen. Senaste åren har Sportfiskarna arbetat med insamling av rom som odlas upp och sätts ut för att stärka svaga bestånd och återskapa bestånd som försvunnit. Vi har medverkat i märkningsförsök som ska lära oss mer om harrens beteenden och bevakat lekplatser för harr med kamera för att få förståelse för vad som händer på lekplatserna efter lek. En del harrar verkar leka i sjön men vi har dålig koll på var. Under 2024 kommer vi inventera potentiella lekplatser sjön. Vi kommer också genomföra provfisken med flugutter. Vid insamling av rom har vi passat på att ta en bit av fenan på alla harrar vilka vi kommer göra en genetisk analys på för att ytterligare förstå Vätterharren. Det finns eventuellt fler saker men det är de jag kommer på för stunden.

Thomas: Du nämnde innan att din inställning till bevarande av arter är att alla arter har rätt att få finnas. Är det här med arters och vattenkroppars rätt och rättigheter också något som diskuteras inom Sportfiskarna? Och anser ni i så fall att den befintliga lagstiftningen är tillräcklig för att skydda arters och vattenkroppars rättigheter?

Mattias: Sportfiskarna har en historia av att vara en brukarorganisation men har med tiden blivit mer och mer en miljöorganisation som i första hand vill värna fisk och vatten. Jag skulle inte säga att vi i detalj diskuterar arters och vattenkroppars rättigheter utan snarare tänker att alla organismer ingår i ekosystemet och alla arter måste därför värnas om vi ska nå vår vision om friska fiskbestånd i friska vatten. Lagstiftning är ett kraftfullt verktyg och i vissa fall ser vi att den stärks genom ytterligare krav och i andra fall ser vi att den fallerar. Exempelvis så har vi äntligen fått en lagstiftning som ska tillse att alla vattenkraftverk ska ha moderna miljövillkor. Vi vet inte ännu hur väl den faller ut och har ju redan sett att politiken vacklar i frågan genom att sätta omprövningen på paus, men det är i grunden en bra lagförändring. På den sämre sidan ser vi hur man börjar göra lättnader i strandskyddet vilket kan få förödande konsekvenser på våra sjöar och vattendrag och allra helst de minsta vattendragen som i många fall är väldigt viktiga ur fisksynpunkt. 

Thomas: Som du vet så handlar forskningsprojektet ”Vems vattenkropp?” om att undersöka vilka samhälleliga, kulturella och inte minst juridiska förändringar som behöver ske för att det juridiska verktyget ”Naturens rättigheter” ska kunna komma på plats i Sverige. Om eller när det sker så skulle detta kunna säkra till exempel Vätterns rättighet att få existera, blomstra och utvecklas i linje med hur Vättern kan tänkas vilja utvecklas. Vättern skulle i så fall alltså komma att bli en juridisk person vars rättigheter kan prövas i domstol. Som en sista fråga undrar jag vad du spontant tänker om ett sådant nytänkande inom lagstiftning och miljörätt?

Mattias: Det är inget tvivel om att viss miljölagstiftning är utdaterad och i behov av nytänk. Jag tycker om tanken på att ge sjöar och vattendrag en rätt att få existera och utvecklas som de vill men jag har svårt att se hur det ska gå till i praktiken. På ett eller annat sätt får jag för mig att någon människa måste involveras för att definiera och precisera de enskilda vattenkropparnas rättigheter och önskemål.

Thomas: Ja, det stämmer. Naturens rättigheter innebär att människor går in och driver frågor till gagn för till exempel en sjö. Men att tala för juridiska subjekt som inte kan tala för sig själva är å andra sidan inget nytt i våra juridiska system, det sker hela tiden, exempelvis när företags eller små barns rättigheter värnas. Så Naturens rättigheter kan ses både som något nytt och något som passar väl in i det befintliga systemet.

Tack för den här intervjun Mattias och lycka till med det viktiga arbetet med att göra livet bättre för harr!

~~~






Fler tips




         
Följ Vems vattenkropp? på Instagram!

vemsvattenkropp