Kortintervju #6
20/4 2024

Thomas Laurien möter Jenny Nordmark



Rädda Konsten - Jenny Nordmark



Thomas: Hej Jenny Nordmark! Du är konstnär och aktuell med det flerdelade verket ”Rädda Konsten” som bland annat kommer att aktualiseras genom en båtaktion i Vättern i mitten av juni. Innan vi fortsätter att prata om verket ”Rädda Konsten”, hur ser din relation till Vättern ut? 

Jenny: Jag hade faktiskt ingen relation till Vättern innan jag fick uppdraget av Jönköpings kommun att göra ett utforskande permanent offentligt verk någonstans i kommunen. Däremot har jag vuxit upp och har en nära relation till Kalixälven, en av fyra nationalälvar i Sverige som är fredade mot vattenkraftsutbyggnad. Jag fick tidigt lära mig att älven var något att vara stolt över och ett resultat av många människors kamp – något som jag kände igen mig i med Vättern. Med ”Rädda Konsten” har jag också lärt känna Vättern bättre, framför allt genom alla människor som engagerar sig för Vättern.

Thomas: Hur har processen sett ut som har lett fram till den kommande båtaktionen?

Jenny: I och med att jag inte hade någon koppling till Jönköping handlade första tiden om att läsa på, men ganska snabbt hamnade jag i Vättern – en helt otroligt rik sjö på så många sätt. Vättern är en kallvattensjö med både nordliga och sydliga fiskarter, unik ur ett fiskbiologiskt europeiskt perspektiv. Det är i Vättern alla sju glacialrelikta kräftdjur har hittats och de första fynden i Sverige gjordes i sjön i mitten av 1800-talet. De glacialrelikta kräftdjuren som funnits sedan istiden spelar än idag en viktig roll i sjöarnas ekosystem och riskerar att påverkas negativt när Vätterns medeltemperatur ökar i och med klimatförändringarna. Vättern kopplar ihop det som sker i norr, som gruvetableringar och den så kallade gröna industrialiseringen, med vad som sker kring Norra kärr. Militärens övningar i Vättern som påverkar både lokalbefolkningen och Vätterns arter har blivit viktigare i och med den nationella upprustningen och det globala säkerhetsläget men visar hur krigföring, även krigsövning, sätter sig över alla lagar som finns för att skydda natur. Samtidigt förenar Vätterns vatten lokalbefolkningen, liksom älvarna gör, vare sig de är på var sin sida om landsgränsen mellan Sverige och Finland eller i olika byar, i olika kommuner och län. 

Rädda Vättern, nuvarande ARV, har många likheter med rörelsen Rädda Kalix och Kaitum älvar vars ordförande Olof bodde i min hemby. Hans änka Ingegerd lämnade in allt material till Norrbottens folkrörelsearkiv. Hon sa att det var hans livsverk. Rädda Vättern i sin tur, sprungen ur Hembygdsrörelsen, bildades av Ingemar Wetterheim 1987 efter ett möte med 50 deltagare i lånad lokal på Länsmuseet i Jönköping. 1988 skedde en båtaktion med 150 båtar, mot Aspa bruks utsläpp av klor i Vättern. Aktionen tog sig från norra Vättern ner till Jönköping och är även en koppling till råbockarna, en båttyp som tillsammans med Vättersnipan är specifik för Vättern. Båtarna byggde bönderna själva och seglen vävdes av kvinnorna från egenodlat lin. Bönderna transporterade limsten/kalksten från Harge till masugnarna längs sträckan ner till Jönköping och bar sedan järnmalm som returlast. De fyra sista råbockarna förliste 1871. Snäckan, Elgen och Styrbjörn bärgades medan Norden ligger kvar på Vätterns botten vid Stora Röken. Vättern tog både John Bauers och konstnären och författaren Folke Dahlbergs liv. Vättern har humör, är som ett innanhav och någon en ska ha respekt för. Ett år efter aktionen fick Aspas VD pris av Rädda Vättern för att ha minskat utsläppen radikalt med målet att ta bort utsläppen helt. 

Jag hittade här en möjlighet att sammanfoga historien med samtiden i en ny båtaktion. Jag vill belysa de människor och föreningar som på olika sätt värnar om och verkar kring Vättern och samla dessa på det gemensamma öppna torget, Vättern. Föreningar är en så viktig del av civilsamhället och spelar en betydande roll i demokratiska samhällen genom att främja medborgarinflytande, samhällsengagemang och aktivt deltagande i samhällsfrågor. 

Thomas: Jag håller verkligen med om vikten av ett starkt och rikt föreningsliv som grundsten i ett demokratiskt samhälle. Hur kommer föreningar att involveras rent konkret i ditt verk, som del av såväl förberedelserna som själva båtaktionen, och hur kan det engagemang som ditt verk väcker förvaltas?

Jenny: Jag påbörjade arbetet redan förra våren då jag bjöd in olika föreningar till ett seminarium om Vättern på biograf Fokus. ”Rädda Konsten” kommer den 5 maj delta i Naturskyddsföreningens rikskonferens under rubriken Perspektiv på Vättern. Jag har även under hösten och våren hållit workshops på Kulturgården Residenset, och för sjundeklassare, med titeln ”Vad vill du rädda?” där barnen får skapa en mini-båtaktion med hjälp av barkbåtar och en uppblåsbar pool. 

Just nu kontaktar jag de hamnar som berörs under aktionsdagen och andra föreningar som kan tänkas vara intresserade av att delta i själva båtaktionen eller genom att sälja fika och informera om sin förening. Självklart kan vem som helst, även de som inte är med i någon förening, haka på under dagen och följa Vättersnipan till Jönköping. Förhoppningen är att det ska ge ringar på vattnet och att fler blir uppmuntrade att engagera sig i någon förening, för Vättern, för vårt samhälle och självklart för konsten. Kanske om 30 år att någon hittar denna båtaktion i Jönköpings läns arkiv och blir inspirerad att göra något liknande igen. Det vore kul!

Thomas: Ja verkligen!

Ordet aktion är intressant! Hur politisk vågar eller vill du vara i din konst? Vad skiljer din båtaktion från en ”vanlig” folkfest med båtar i Vättern? Jag är förvånad och bekymrad över hur få människor som bor runt Vättern som verkligen engagerar sig i Vätterns (och därmed även vår egen) hälsa. De föreningar som aktivt arbetar för Vättern, till exempel ARV, borde ha tio gånger så många medlemmar, minst. Hur kommer deltagarna i båtaktionen att levandegöra att något fundamentalt står på spel?

Jenny: Min konst är politisk på så sätt att den belyser och speglar samhället, människorna och platsen den verkar på men representerar varken ett specifikt parti, förening eller fråga förutom vad namnet antyder – ”Rädda Konsten”. Rädda är kopplat till det en vill värna eller kämpa för, Konsten för att det är ett konstprojekt. Jag tänker att båtaktionen är ett sätt att generera engagemang och belysa alla de frågor, utmaningar och kvalitéer Vättern står för. Förhoppningen är såklart att många ska delta men även om det inte blir så tror jag ändå att ”Rädda Konsten” kan stå i sin egen rätt, då den verkar, eller senare med de olika spår den lämnat efter sig.

Thomas: Tack Jenny! Avslutningsvis - som du vet så arbetar vi i forskningsprojektet ”Vems vattenkropp?” med idén om Naturens rättigheter, och vad som krävs i samhället för att vi medborgare ska vilja få till en sådan juridisk förändring. Kan du se föreningslivet och konsten som viktiga komponenter i denna omställning, eller har du andra tankar på hur en sådan idé kan få spridning för att kunna komma på plats.

Jenny: På samma sätt som Rädda Vätterns båtaktion eller Rädda Kalix och Kaitum älvars kamp och aktioner skapade förändring tror jag även det kan göras idag. Det är inte politikerna i första hand, det är civilsamhället, och föreningar tillsammans med forskning som kan påverka samhället i stort och i slutändan politisk styrning. Konsten för mig är en viktig del i att länka samman, skapa diskussion och på så sätt vara en del av omställning och samhällsomvandling. 

Välkomna att delta i ”Rädda Konstens” båtaktion den 15 juni, mer info kommer.

https://www.instagram.com/radda_konsten

~~~






Fler tips




         
Följ Vems vattenkropp? på Instagram!

vemsvattenkropp