Filmtips
6/2 2024
Marie Widengård
Filmtips: ”Mami Wata”
Marie Widengård ser ”Mami Wata” – Nigerias Oscar-bidrag
I helgen visades Mami Wata på Göteborgs filmfestival. Den nigerianske regissören C.J. ”Fiery” Obasi fick sin inspiration till filmen genom en uppenbarelse av vattengudinnan Mami Wata som är en gränslös sjöjungfru med rötter i Västafrika. 2016 såg Obasi en ung kvinna gå förbi honom på stranden mot havet och mot vattengudinnan. Det var inte första gången han föll i ett tranceliknande tillstånd. Som barn hade han en mycket livlig fantasi och kunde se imaginära bilder. Synen var i svart och vitt.
Det var uppstarten till den svartvita film som utspelar sig i en fiktiv by i Västafrika. Byn håller på att förlora tron på Mami Wata och i förlängningen på Mama Efe som står i förbindelse med gudinnan och som styr byn med sina uråldriga och andliga metoder. Folkets tro ställs på sin spets när en pojke dör i Mama Efes händer och hon vägrar använda modern medicin och vaccinera byn, något som kanske hade kunnat rädda pojken. Det blir uppstarten på en troskris där folkets offergåvor till Mama Wata också blir ifrågasatta. Byn tycks eftersatt i skenet av att det i omvärlden finns tillgång till modern medicin och sjukhus, och andra strukturer som skola, elektricitet, armé och polis.
”Varför behöver vi armé och polis när Mami Wata ger oss mat och allt vi behöver” undrar Mama Efe i filmen - medan manliga bybor sår tvivel om Mama Efe och ”hennes” gudinna. I deras mening är Mami Wata en myt och de som tror på henne är inget annat är dåraktiga. De döttrar som är tänkta att ta över relationen till vattengudinnan börjar också att tvivla. Troskrisen förstärks när havet sköljer i land en drunknande man som välkomnas. Mannen visar sig vara en rebell men han är samtidigt ett offer som verkar vilja förändras. En av döttrarna kan identifiera sig med hans utanförskap och kommer honom nära. Hon ber honom bli en av dem. Familjens omsorg om mannen visar sig vara en farlig relation: han stör balansen och utmanar Mama Efe och hennes döttrar om makten. En våldsam konflikt bryter ut mellan de olika ideologierna i byn och offergåvorna styrs om till de som ger löften om modernitet, skolor och sjukhus. Men det visar sig vara ett farligt skifte: pengarna går inte till välfärd utan till vapen så att männen kan säkra sin makt. Vapenförsäljaren är filmens enda vita karaktär och den neokoloniala aspekten blir markant.
Filmen har blivit väl mottagen av en internationell publik men Obasi säger att han först mötte avslag och fördomar från och utanför Nigeria, speciellt bland de som förväntade sig ännu en politisk film eller Nollywood-film. Filmen tog istället form på internationella filmfestivallabb. I det gränslandet kom filmen att handla om dikotomier eller som Obasi säger, om att hitta en balans mellan dikotomier: mellan olika uppfattningar om vad Mami Wata är, mellan myt och verklighet, tradition och modernit, dåtid och framtid, femininitet och maskulinitet, och det naturliga och onaturliga. Obasi säger att i Nigeria finns det extrema trossystemet där Mami Wata omges av tradition, kultur och andlighet medan det på andra platser finns en mer balanserad syn som inte nödvändigtvis är lika extrem. Obasi säger att han är en förespråkare för att tradition inte ska definieras som bakåtsträvande, precis som modernitet inte alltid är positivt och inte nödvändigtvis lika med framsteg. Det är dessa två motsatser som är i krig i filmen menar han. Syftet med filmen var att ifrågasätta traditioner och modernitet som ett motsatspar. Det viktiga var inte att presentera det ena eller andra som det perfekta, eller att överge det ena för det andra, utan att visa på att de tillsammans kan skapa balans och harmoni: att respektera traditioner men samtidigt kunna vara modern och framåtblickande.
~~~
Mami Wati enligt ChatGPT
Mami Wata är en legendarisk vattenande eller sjöjungfruliknande figur som finns i folkloren i olika afrikanska och afro-karibiska kulturer. Namnet ”Mami Wata” översätts ofta som ”Mother Water” eller ”Mother of the Water” på engelska. Folkloren kring Mami Wata varierar mellan regioner, men hon avbildas generellt som en vacker och förförisk kvinna med en underkropp som liknar en fisk eller orm.
Mami Wata förknippas ofta med vatten, och hennes mytologi inkluderar berättelser om att hon bor i floder, sjöar eller havet. Hon anses vara en kraftfull och lockande gudom som kan ge både välsignelser och olyckor. Tillbedjan eller erkännandet av Mami Wata är utbredd i många väst- och centralafrikanska länder, såväl som i Karibien.
Berättelserna och föreställningarna kring Mami Wata har också påverkat konst, litteratur och populärkultur. I vissa regioner ses Mami Wata som en gudinna för fertilitet, rikedom och helande, medan hon på andra ställen ses som en mer oförutsägbar och potentiellt farlig kraft. Legenden om Mami Wata fortsätter att vara en viktig del av det kulturella och andliga arvet i de regioner där hennes historier berättas.
English
Mami Wata is a legendary water spirit or mermaid-like figure found in the folklore of various African and Afro-Caribbean cultures. The name “Mami Wata” is often translated as “Mother Water” or “Mother of the Water” in English. The folklore surrounding Mami Wata varies across regions, but she is generally depicted as a beautiful and seductive woman with a lower body resembling that of a fish or serpent.
Mami Wata is often associated with water, and her mythology includes stories of her residing in rivers, lakes, or the ocean. She is considered a powerful and alluring deity who can bring both blessings and misfortunes. Worship or acknowledgment of Mami Wata is prevalent in many West and Central African countries, as well as in the Caribbean.
The stories and beliefs surrounding Mami Wata have also influenced art, literature, and popular culture. In some regions, Mami Wata is viewed as a goddess of fertility, wealth, and healing, while in other places, she is seen as a more unpredictable and potentially dangerous force. The legend of Mami Wata continues to be an essential part of the cultural and spiritual heritage in the regions where her stories are told.