Boktips
27/10 2023
Martin Hultman
Boktips: Rubber
Boots Methods for the Anthropocene: Doing Fieldwork in Multispecies Worlds, av Nils Bubandt,
Astrid Oberborbeck Andersen, and Rachel Cypher (eds.)
En av de aspekter av Naturens rättigheter som ständigt återkommer i form av en fråga (och i form av ett avfärdande från dess motståndare) är på vilket vis det går att veta vad naturen vill, känner eller har behov av. Detta är en fråga som samhällsvetare och humanister länge avskrev som utanför deras kompetens medan naturvetare alltid försökt att finna metoder för att mäta, beskriva och förklara naturens innersta väsen. Biologer har till exempel beskrivit nödvändigheten av att livsmiljöers integritet behålls intakt och därmed kan behålla sin livskraft med full mångfald. I det moderna vetenskapssamhället så upprätthölls dessa skiljelinjer mer eller mindre strikt av båda sidor, men som forskning inom Science and Technology Studies genomgående visat så är verkligheten inte så enkel. Vi har aldrig varit så moderna som moderniteten föreslår är grundpremissen som bland andra Bruno Latour formulerat.
Men, om Naturens rättigheter ska erkännas måste det väl finnas någon grund för och möjlighet att tolka vad naturen bör ha för status eller integritet varifrån dess rättigheter ska bevakas? Som svar på denna fråga och i linje med den så kallade materiella vändningen inom samhällsvetenskap och humaniora så har det formulerats nya former av empiriska metoder, innovativa forskningsämnen (såsom Environmental Humanities) och pedagogiska verktyg i Antropocen. Det handlar nämligen inte om att upprätta och återigen isärhålla naturen från kulturen (utifrån en modernistisk och kolonial logik) utan finna metoder som tar naturen som naturkultur på allvar.
I antologin Rubber Boots Methods for the Anthropocene: Doing Fieldwork in Multispecies Worlds testar och experimenterar författarna med olika former av metoder av lyssnande till naturkulturer – både genom att göra klassiska humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder annorlunda (långsamma seminarier, fältarbetande, konstnärliga gestaltningar) tillsammans med justerade naturvetenskapliga metoder (lokalboendes naturhistorier, naturkulturkartor). Boken sammanfattar ett flerårigt forskningsprogram Aarhus University Research on the Anthropocene (AURA) framför allt i inledningen och i det avslutande transkriberade panelsamtalet. Däremellan innehåller boken 13 kapitel skrivna av programmets deltagare vilka har gjort fältarbeten på olika platser runt om planeten.
Det är kapitel av olika längd, djup och kvalitet. För mig så var det extra intressant att läsa om hur Mathews vandrade i italienska skogar och samtidigt studerade både dessa skogars lokalitet som globalt högre temperaturer. Denna form av glokala undersökningar där det planetära sammanförs med det jordnära på en specifik plats illustrerar väl ambitionerna hos forskarna att som Anna Tsing uttrycker det i panelsamtalet ”(…) really listen seriously to vernacular understandings of what is going on and work with them as part of an intersecting set of histories, including the histories of ecology and natural science” (s.397).
Jag inspirerades av att läsa Münsters analys av hur växter kolonialiserades i Indien. Hans fokus på hur peppar frikopplades från lokal kunskapspraktik under tiotalet år med start i början av 1980-talet med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel är upplysande. Succén var omedelbar (i monetära och kvantitativa termer) och många bönder blir snabbt rika. Lika fort kraschlandade dessa nya odlingsformer med bland annat självmord bland jordbrukare som en konsekvens.
Mest värdefullt för att förstå AURA kanske kapitlet om det fältarbete som var en kontinuitet under hela projektet är. Root-Bernstein med flera skriver om deras metoder och teorier för att beskriva och förstå en före detta kolgruva med vidhängande industrialiserat landskap. Inte minst är deras långsamma fältbesök som inkluderar att lära känna landskapet både genom dess mänskliga och mer-än-mänskliga invånare intressanta. Det är nog där i en reflexiv dialog mellan olika instrument, forskare, varelser som ny kunskap kan uppstå som tar mångfalden av liv i olika livsmiljöer på allvar. Det är också där möjligheten att lyssna till vilka Naturens rättigheter på ett transdisciplinärt vis på allvar kan göras på nya vis. Ett sådant lyssnande tar både lokala och globala kunskaper på fullaste allvar – inte som kontrasterande sanningar, utan som överlappande, upplysande och friktioner. Ett sådant närmande inkluderar människors många sinnen för kunskapande och hela vår planetära gemenskaps djup av förståelse – men värjer samtidigt inte för att beskriva de antagonismer som strukturerar våra världar.
~
Nils Bubandt, Astrid Oberborbeck Andersen, and Rachel Cypher (Eds.). Rubber Boots Methods for the Anthropocene: Doing Fieldwork in Multispecies Worlds. Minneapolis: University of Minnesota Press, 2022